.

Känns bra att jag ska gnälla när jag för engångs skull skriver här, MEN. Jag har lite funderingar. 

Idag var jag på världens sämsta humör, allmänt nere, irriterad och bara usch. Jag vet att man får ha sånna dagar men om det är något jag tycker är jobbigt är när jag är p sådant humör i skolan, för då går det verkligen ut över en massa människor, särskilt över mina älskade vänner.... och när jag väl är sur, då är det så... tyvärr. Nu har jag nått till en såkallad gräns, då jag inte vet vad jag ska göra. Fick panik idag på mattelektionen för att jag är rädd att inte klara kursen. Kände mig verkligen helt lost. Även fast jag inte är direkt duktig i skolan så klarar jag inte att få underkänt. Det finns inte på kartan. Men samtidigt är jag så förbaskat lat och orkar nästan aldrig plugga, känns som att allt inte riktigt går ihop, ingenting går ihop. 

 

Sen har jag också fått en ny känsla, som jag inte klarar av, hehe mycket känslor här nu.. Men den är inte min grej riktigt, något jag aldrig trodde att jag skulle känna. Ett stopp. Ett stopp på leende, ett stopp på glädje, ett stopp på ork. Ett stopp att lyssna. Ett stopp att lyssna, det som jag brukar göra, lyssna och försöka hjälpa. Men det känns bara stopp. Orkar inte lyssna på att någon mår dåligt, orkar inte lyssna på andra kärleks problem, orkar inte höra mina egna. Och om det är något jag inte ville känna så är det det. För om jag kan hjälpa någon med ett problem, eller bara vara stöd om det är det som behövs, då vill jag vara det. Jag blir glad om jag kan hjälpa. Detta låter sjukt klyschigt, men det är så det är. Många skulle nu dömma detta som att jag vill ha uppmärksamhet. Skjut er själva, för jag skriver bara mina funderingar, och det var väl min sida senast jag kolla? Så jag skiter i allt sånt med. 

Undra när man ska sluta känna en massa saker, eller iallafall såhär mycket. Så just känns det som att det är min musik och jag. Inte bra... Känner ingen motivering eller glädje att dra mig bort till fotbollsträningen snart, känner ingen ork att gå till gymmet. Allt jag ser just nu, min säng, musik och ******. Och kanske lite godis också. Jo men varför inte. Om det är någon gång man behöver sin lilla mamma att lägga sig bredvid och få kramar och pepptalk, så är det verkligen nu... För tillfället har jag otur, för hon är väldigt långt bort, Spanien... Så känns det dumt att börja prata med henne om en massa skit när hon kommer hem har haft det trevligt, får se hur det blir med den saken... Men en riktig mamma kram hade behövts! För min mamma är en väldigt viktig person i mitt liv. 

 

Men ska väl få med lite glädje också, den typ bästa dagen i mitt liv var i helgen. Svårt att gissa? Jajo kanske eftersom jag konstigt nog inte tjatar om det, men, Bob Marley Memorial 2013 gick av stapeln i lördags. Härlig musik och härliga vänner! Det var även fint väder, gryyyyyymt! Vet inte hur jag ska skriva, men det är bara så sjukt bra att alla människor är där för att hyllan bobban och stå och gunga till musiken. Det är as nice! 

Så ska försöka ta med mig glädje från den tanken och rulla bort för att kicka lite boll sen, *suck* Men först få i mig lite mat! glömt lägga in bilderna på datorn också så blir ett till inlägg här sen! Får se när vi hörs nästa gång ;) Hare!