.

det känns som jag lever i ensamhet. även fast det finns så många människor omkring. jag försöker springa ifrån. ifrån mörkret och ensamheten. hur mycket jag än springer kommer jag inte ifrån denna smärta. en smärta som tynger ner mig, lägger spår efter sig. som alltid finns där även om spåren inte syns. jag vill här ifrån. vill bort från den känsla och smärta. det ända som hjälper är att ställa mig på mina egna ben. även om jag faller. igen. igen. och igen. så ska jag ta mig upp. med hjälp av dig. av mig själv. jag ska låta dig gå. för jag saknar dig. men jag ska låta dig gå. släppa känslan och smärtan. men jag vet att det är svårt. jag kommer falla igen. men jag ska upp. Jag ska kämpa. för dig. det är över nu.